… nej, och han vänder sig om

–Vi lever i tider där utfrågande makter oupphörligen tränger sig på. Och dessa makter är inte bara uppfyllda av en idealistisk vetgirighet. Då de närmar sig med sina frågor förväntar de sig inte av oss att vi skall överlämna ett bidrag till en objektiv sanning, ja inte ens att vi skall bidra till att lösa ett problem. Det är inte våra lösningar, utan våra svar som är viktiga för dem.

Ernst Jünger – Skogsvandringen (s. 8)

I det politiska systemet Ernst Jünger visar upp i första kapitlen i Skogsvandringen är den förhatliga nej-sägaren en nödvändig del av systemet. Utan motståndskraften finns inget att samlas kring, och därmed är det en liten minoritet som alltid måste finnas i ett system som bygger på sammanhållning. Röstsedlarna som tillhandahålls av makten är inte där för att befolkningen skall säga sitt, det är en statistisk undersökning som följs av en utvärdering. Detta skall ge makt och säkerhet till den röstande, som tryggt kan få sin röst hörd, och se sina visioner realiseras av samhället. Men om plötsligt den oanständiga träder in i röstlokalen är denna inte säker. Han vet att om han röstar på alternativet han verkligen vill röstar han emot 97% av befolkningen, och därmed mot makten i sig. Det finns då ingen säkerhet, enbart accepterande av att han är utsedd till paria av världens makter. Han måste rösta, han måste rösta på vad han tror på! Om han tillhandahåller fel svar på frågan som makten ställer… Tough luck. Han blir Den andre, fienden som blir massans sammanhållande klister. Såvida han inte säger Nej, och han vänder sig om. I ett system som tvingar dig till agerande är akten av att inte delta i ritualen vilken gör dig till vad de vill att du ska vara det första steget mot verklig frihet. Skogsvandringen börjar.

Detta kan tolkas som en känsla som jag anar att Jünger med flera andra hade strax efter andra världskrigets slut. Jünger hade varit officer i Nazitysklands armé under kriget och han hade under sin författarkarriär skrivit flera texter som var kontroversiella för den liberala ledningen i Västtyskland – detta gjorde honom inte populär. Han fick bland annat finna sig i ett publiceringsförbud under flera år, vilket säkert kan ha bidragit till känslan av främlingskap inför den demokratiska maskinen som infann sig efter världskriget. Dock är det inte ett unikt problem för högerradikala i Tyskland efter andra världskriget att förklaras fiende för samhället, vi känner igen utfrysningen av människan som tänker annorlunda från alla epoker i människans historia. 

Den som tänker annorlunda är dömd från sekunden tanken infinner sig. En fri man är en hatad man, men han är ändock fri. För människan som eftersträvar frihet av någon som helst orsak krävs det ett ifrågasättande av sanningen som påtalas omkring en, en total skepticism framförallt emot allmänna sanningar. Ett första steg är att säga Nej.

Att vända sig om och säga nej måste vara första steget till ett sannare liv. Att acceptera strömmen som man på slentrian följer är inget annat än att vara död. Detta är såklart inget nytt, tvärtom är det en floskel som upprepas i alla självhjälpsböcker som finns, men hur många är egentligen beredda att göra detta? Det finns egentligen ingen anledning för den rationella att göra något utanför ramverket som redan existerar, förutom den marginalen som existerar mellan ”vad som redan är känt” och ”det som inte är känt”, platsen som kallas utanför lådan. Men detta utanför-lådan-tänk är såklart redan en del av systemet som det är tänkt att vara utanför, annars skulle det inte kunna åberopas utan att någon reflekterar över att det skulle vara nytänkande.

Nej-sägande är då något annat än utanför-lådan-tänk. Istället för att verka inom marginalen för vad som är godkänt att utforska omkullkastar man sanningar för att bryta helt ny mark, om inte för mänskligheten så för människan själv.

Vilka allmänna sanningar kan man Nej-säga idag? Vi kan undersöka några ämnen som kan betraktas som möjliga att Nej-säga genom att vi känner vilken reaktion som kan komma när man lyfter ämnen som bara har ett godkänt svar. ”Det är inte våra lösningar, utan våra svar som är viktiga för dem.” Detta kan vara:

  • Klimatfrågan
  • Frågan om Islam i Europa
  • Demokrati är ett oetiskt system som förvärrar och degenererar samhället
  • Elitism är bra
  • Mänskliga rättigheter är humbug
  • Tekniken för oss mot en sämre tillvaro trots ökat välmående
  • Civilisation är inte positivt

Något som samlar flera av samhällets svar på de som anser något annat än den offentligt godkända svaret på lyftande av något av ämnena ovan är ett sjukdomsförklarande av personen i fråga. Islamofob, Xenofob, klimatförnekare, luddit, reaktionär etc. Att inte vilja konsumera, rösta, eller skriva under på alla människors lika värde ses inte med blida ögon. Vi kan inte gå igenom alla ämnen här idag, men mitt mål är att under kommande veckor kunna säga Nej till mycket. Nej till staden, Nej till samhället, Nej till sanningen. Jag säger Nej, och vänder mig om.

Referenser:

Jünger, E. (2014) Skogsvandringen (Originaltitel Der Weldgang, 1951) Översättning Jarl, S. Bokförlaget Augusti: Lund.