DEL 1: Bokrecension och presentation: The Origins and History of Conciousness – Erich Neumann

”This difficult and meritorious task the author has performed with outstanding succes. […] I can only congratulate the author on his achievement.” – Carl Jung, förord till The Origins and Hisory of Consiousness (1949)

De senaste veckorna har jag läst Erich Neumanns bok The origins and history of conciousness (1949). Neumann var en av Carl Jungs främsta studenter, och han huvudsakliga arbete kom att vara inom utvecklingspsykologin, samt i att utforska de kvinnliga arketyperna inom Jungiansk psykologi i böcker som The fear of the feminine (1975) och The great mother (1955). The origins and history of consiousness tar dock inte enbart ett grepp kring de kvinnliga arketyperna, utan försöker lägga fram grunderna för stora delar av den Jungianska psykologin. Detta gör han genom att ta med läsaren på en upptäcktsresa genom den mytologiska historien för att upptäcka hur den mytologiska utvecklingen hänger samman med det mänskliga medvetandet utveckling, från kaos och omedvetenhet till individuation och medvetenhet.

510-pDGzJiL._SY344_BO1,204,203,200_

Bokens förord är skrivet av självaste Carl Jung, där han gratulerar Neumann till bedriften att få ner så stora delar av hans teorier och filosofi på ett sådant kompakt sätt som han gjort. Förutom att göra Jung imponerad har boken också inspirerat nutida tänkare som Camille Paglia och Jordan B. Peterson (Youtube.com 2017). Det var via youtubefenomenet Jordan B. Peterson som undertecknad blev tipsad om boken, då han anser den vara en god ingång till Carl Jungs idéer. Då jag ännu ej är så beläst inom allt som Jung skrivit kan jag dock säga att boken inte gjort mig mindre intresserad av att dyka djupare in i tanketraditionen.

Boken är strukturerad i den form att den första halvan av boken beskriver de mytologiska stegen i medvetandets evolution, och andra halvan beskriver de psykologiska steg i vilken personlighet utvecklas. Idén är då att dessa två speglar varandra på ett mycket bra sätt, och tesen i boken är att mänsklig mytologi är utformad som ett steg i att förklara hur man blir en god individ med välutvecklat och starkt psyke. Mytologin har alltså utvecklats för att abstrahera psykologiska processer gemensamma för alla människor. I bokens sista kapitel utforskas även hur dagens människa är en psykologiskt skadad varelse, som tack vare obalans i arketyper hamnat utanför den naturliga processen i medvetandets evolution.

Nu har jag dock gått i förväg, då min tanke här är att kort presentera bokens delar för den som vill ha en ”too long, didn’t read”-version av boken. I en tid av ljudböcker och tweets kan nog detta vara en god idé för att introducera fler för dessa tankar.

Uroboros – Skapelsemyten

Boken inleds med en dissekering av skapelsemyten, och då inte bara den judeokristna myten om Edens lustgård, utan om det mytologiska stadiet som finns i alla världens myter. I början finns endast Uroboros, vari hela världens ursprung finns. Stadiet symboliseras av draken som biter sin egen svans, kaos. En koppling till den nordiska mytologin är Midgårdsormen, som slingrar sig runt den kända världen. I Uroboros finns allt, men inget är ännu differentierat från varandra. Därför krävs det att Uroboros delas upp, mytologisk sett i The Great Mother, mörker, och The Great Father, ljus. Den kvinnliga aspekten symboliserar då den undermedvetna, medan den manliga aspekten är det som vill upp över det undermedvetnas yta och känna medvetenhet, upplysning.

Alkemisk teckning av Uroboros

Som exempel kan man se till Bibelns första verser. ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.” (1 Mos 1:5)

Himmel, jord. Ljus, mörker. Gudsvinden sveper fram över vattnet. Vattnet är då det undermedvetna, det som finns från början. Senare skapar Gud land ur havet, vilket också visar på den medvetna principen som stiger ur det undermedvetna. Liknelser som dessa finns i alla världens skapelsemyter och är (enligt författaren) inte skapade av en slump.

I enskilda människors liv kan detta stadium liknas vid tiden innan ens födelse och tiden som hjälplöst spädbarn. I detta stadium är hela existensen beroende av andra krafter än en själv, och all kunskap tas upp genom andra människor, framförallt då ens mor. Men ju längre tiden går uppstår ett medvetande, och därmed att avståndstagande från ”modern” eftersom man vill kunna stå på egna ben.

Man kan också se skapelsemyterna som ett uttryck för den tidiga människans existens. I denna tidiga ”förmedvetna” del av människans tillstånd finns ännu inga individer. Människan är ett djur bland de andra, och lever i samklang och i en beroendeställning till naturen. Men ur detta stadium föds individen, den medvetna principen, och det mänskliga medvetandet blir aldrig detsamma igen.

Referenser:

 

Neumann, E. (1970). The origins and history of conciousness. Princeton university press. Ursprungligen publicerad som Ursprungsgeschichte des Bewussteins, 1949.

Video med Jordan Peterson och Camille Paglia

I del 2 kommer jag gå igenom hjältemyten, transformationsmyten, och det moderna samhällets psykologiska och mytologiska kris utifrån Neumanns bok.